måndag 28 november 2011

Morgonen efter Berit...

....var underbart vacker. Solen sken. Lisa och jag kan återta den vanliga morgonpromenaden till havet. Havet låg näst intill kav lugnt. 140 sidensvansar drog förbi, sirligt ringande. Koltrastar hoppar och smyger likt råttor på marken under buskarna. Rödhakar tickar. Blåelden och vildkaprifolen blommar fortfarande.....
Det känns som om inget är rubbat av stormen Berit. Jo, förresten, min sopkvast hade blåst omkull och kommunens lövstädning kan ställas in, det är rent nu!

Havet efter Berit

Gråtrutarna har intagit sina stenar
Strandhällsgrillen lyser åter i morgonsolen
Vresrosorna visar upp hela sitt register, blomma, frukt, gröna blad, gula blad.

fredag 18 november 2011

Det var tänkt som en städdag...

....men tack och lov har jag en hund som inte gillar städning, men som gärna vill gå ut. Så vi slog till och tog en liten runda. Det blev Bäckhalladalen, ett naturreservat strax utanför Simrishamn. En ny bekantskap, smakade mer!!! Mycket mer!

När man trycker ihop björkstammar med ett teleobjektiv, blir de estetiska.


Bäckhalladalen  är till stor del känt för sina grodor. Här finns ett antal grodarter som jag hittills inte haft en aning om...långtågroda, lövgroda, klockgroda m m...det ska bli ett sant nöje att lära känna de här under våren!!!

Här finns naturligtvis bokskogen, med sitt , just nu, rostbruna lövtäcke....och mitt i detta stengärdsgårdens påminnande om att någon var här för länge sedan och brukade den.


Mitt i allt sitter denna näpna, domherrstora, lilla varelse. En sparvuggla. Hon tittade intresserat på oss, fullständigt orädd. Det är sådana här möten som gör att man är fågelskådare! Lisa och jag stod tre meter från den, och den satt kvar när vi gick.

benved

På vägen hem mötte oss detta. Rörums kyrka och en blek, nedgående novembersol. Jag vill påstå att detta var en städdag som jag inte glömmer! Lisa håller med!

onsdag 16 november 2011

Sandhammaren

En till synes oändlig strand fylld av den mjällaste, fina sand man kan tänka sig.


Här fylls hela tiden på med ny sand och strandlinjen är ständigt i rörelse på grund av vindar och havsströmmar. Löderup, några kilometer söderut, har däremot kraftig erosion som vållar bekymmer.

 Men här i Sandhammaren inbjuds man verkligen till sol, bad och lekar. Men förrädiska strömmar gör ändå att badandet får ske med försiktighet.




Denna föränderliga strand och undervattensförändringar har gjort vattnen runt Sandhammaren till mycket farliga för sjöfarten. Här är det vrakrikaste vattnen i vår del av Östersjön.

......och fortfarande blommar det.....

rödklint


tusensköna

och så går solen ner efter ännu en skön höstdag.

söndag 13 november 2011

Haväng - änglamarken

Där Hav och Äng ur blotta namnet dofta (Anders Österling)

Haväng, bland det vackraste i Österlen. Här rinner Verkeån ut i Östersjön


Här vandrar laxen upp för att leka, en viktig reproduktionsplats. Här transporterades under 1700-talet stora mängder alun, vitriol och rödfärg ut från Andrarums alunbruk. Rekordåret 1728 skeppades 841 ton alun ut här. Vid lågvatten ser man fortfarande resterna av en hamnanläggning. Alunbruket startades 1637 av Jochum Beck?! Det du, Jürgen!


På åsen ovanför stranden breder underbara betade ängar ut sig.


Havängsdösen låg nedbäddad i sand fram till 1800-talets slut då en storm frilade dösen. Den är placerad på högsta punkten med underbar utsikt över havet.


Vyn över Verkeåns utlopp


Här är ett väl frekventerat strövområde och ovanför åsen ligger Skepparpsgården, STF:s vandrarhem och ett museum som visar naturreservatets värden ur kulturell och biologisk synpunkt. Här häckar t ex fältpiplärka och trädlärka, men även lövgroda och grönfläckig padda!!

onsdag 9 november 2011

Ett Skåne i dimma....

Jag gillar dimma! Det är säkert inte många som delar den uppfattningen. Men jag gillar detta disiga gråvita täcke som lägger sig över allt. Det lockar fram nya detaljer att se. Det lockar fram starkare och tydligare lockläten från fåglar. Det är fotogeniq och det stimulerar fantasin....barnbarnen såg Bäckahästen, stimulerade av sägenvandringen vid Glimminghus kvällen före!








Men bortsett från dimman, här kommer några fler blommor till novemberskaran.

ärttörne, juni-dec. Där ser man, den ska blomma nu!

blåklocka, juni-september

tisdag 8 november 2011

Nu blommar det!

Denna november är inte någon annan lik....det är närmare 10 grader varmare än normalt för årstiden. Det visar sig i blommandet. Alla bilder är från november och tagna under promenaden ner till havet. Jag har lagt till den normala blomningsperioden, hämtat från "Den nordiska floran, Mossberg".
mjukdån, juli-september

näva, men vilken art? maj-september


blåeld, juni-juli

vildkaprifol, juli-augusti

backlök, juli-aug
smörblomma, maj-september

vitplister, maj-september

jag har gått bet på vad detta är, någon som vet?

röllika, juni-oktober

och vår kära maskros....maj-augusti

onsdag 2 november 2011

Glimmingehus

I det dimgrå töcknet tornar det upp sig, den medeltida borgen Glimmingehus.

På närmare håll blir det en enorm stenbyggnad....

...påbörjad 1499 av Jens Holgersen Ulfstand som efter 5 års byggtid kunde flytta in i den nya borgen. Han lämnade då Visborg på Gotland. Han var en av den tidens mäktigaste män i Danmark.

Här ses inhuggda reliefer (Adam von Dürer) av Jens Holgersen och hans två hustrur. Här kan man se den Ulfstandska vapenskölden med tre tänder.
Det ser man också i den stenrelief som finns i festsalen.

Den visar Jens Holgersen och hans första hustru som dog 20 år gammal. Bland andra klenoder märks Vildmannen porträtterad naken med pannband, klubba och hare i handen. Ett av de ondskefulla skepnader som medeltidsmänniskorna måste leva med och hålla sig väl med.

Nu har borgen intagits av nya riddare

som också ägnade sig åt ringbrynjetillverkning och skapare av nya vapensköldar


Här följer t ex förlagan till ätten Svanbros nya vapen


Mötet med den 512 år gamla borgen avlöpte skönt. Ett trevligt besöksmål, gammal intressant historia och, tack och lov, stupstocken behövde inte komma till användning.

Vi ska återvända för att vara med på en sägenvandring i borgen och dess omgivningar.
Tack, Jens Holgersen Ulfstand, det här gjorde du bra!