lördag 28 februari 2015

Fortfarande morgondimmor....


Ännu en dimmig morgon. Men det är varmt och skönt! Efter betsäsongen ser det Österlenska landskapet lite annorlunda ut! Högar med täckhalm ligger kvar efter de bortkörda sockerbetorna.


Efter några tiotal ton betor - lite prydliga högar, en blandning av jord, halm och betor.

Jag har velat fotografera denna allé länge, men det är först nu jag känner det blir bra!



Våren fortskrider! Utöver dessa snatteränder var det enkelbeckasin, sävsparv, trädlärka....

...tofsvipa...

....och kricka på gång.

Vintergäck blir ibland mattor.

Långsamt lättar dimman....


....och i dammen har sothönsen kommit tillbaka. Nu startar striderna på nytt!


torsdag 26 februari 2015

En morgonpromenad i februari


Dimman ligger tjock. Det hindrar inte sånglärkorna spänna sina tonräckor över åkern.

Gåskackel från en flock grågäss som dyker upp i dimman, silhuetterna mörknar över mig, sedan borta, lämnande kacklet kvar.

Krokus, pärlbeströdd av dimman.

Trädgårdarna jag passerar blommar. Det är friskt i luften!


Det känns skönt att se återfödandet av liv.

Med är, förstås, Casilda. En härlig livfull promenadkompis!

De vildvuxna krokusarna jag känner igen från tidigare år, har börjat komma igen. Så härlig tid nu!

Casilda måste förstås undersöka detta som husse är så intresserad av. Går det äta, kanske?

Vi går hem nu, va?

onsdag 25 februari 2015

Grönet, Brantevik


 Efter varje fiskebåt följer en varierande stor svärm av måsar, mest gråtrutar!

Vi njuter i vårsolen! Det är till och med nästan vindstilla i Grönet.

Hagtorn pryder alltid sin plats.

Gravänderna är på plats. Första såg jag för någon vecka sedan. Nu är de överallt här vid kusten.

Grönet börjar så smått göra skäl för namnet.

Här är stranden stenig och mager.

Ett stycke in från stranden ligger de gamla fiskarstugorna. Nu är de förstås omgjorda till sommarbostäder.


Gravand är absolut en av de vackraste sjöfåglar vi har.

Här har den fått sällskap av en bläsand.

Gravänderna dominerar en kort period när sträcket pågår. Snart ser vi bara enstaka individer tills ungkullarna på nytt ökar på antalen.
Härlig tid nu!

tisdag 24 februari 2015

Den där vårdagen....


Jag har varit borta några dagar. Det är alltid roligt åka ut, kolla vad som hänt. Ett av gladbona jag håller koll på ser lite påfyllt ut. Kanske är det bara ett önsketänkande. Ligger härligt vid en ödegård.

En småfågelflock flyger upp, visar sig vara vinterhämplingar. Näst intill omöjliga att fotografera. Det är svårt att se dem till och med i de nyplöjda fälten. Till slut får jag en på bild. Lärksången dallrar över mig.

Små tuvor av snödroppar står lite här och var.

Än känns det inte så lockande att ligga bland sanddynerna och njuta. 6 grader, lite snålblåst, men lärksången är med, en flock tofsvipor passerar.

Stranden lockar alltid besökare, det finns alltid något att njuta av, att hitta, att förströ sig av....

....att bara se havet, idag silvrigt, lågmält, gravänder drar förbi....

"men tappa huvudet för ett par knipor, det är väl att överdriva"

Pilevallen börjar svagt skifta i en rödton, den här vårdagen!

onsdag 18 februari 2015

Tankar vid besök på en strand


Badhytterna, färggranna väktare av stranden. Nu är det tyst och lugnt, men den meterologiska våren är här, så snart fylls både hytter och strand med folk.

Samtidigt med det inträder det förbud för hundarna att besöka stranden...

....så det gäller passa på....

....en hel strand helt för mig själv....inte undra på att öronen fladdrar! 

Lugna, härliga dyningar som sakta....

....ebbar ut och bara lämnar lite skum längst in mot sanden. Men havet ger och havet tar...

....detta är stränder som har problem med sanderosion. Försöken att rädda stranden är många, från små, enkla  träpalissader....

 .....till rejäla, stenfyllda pirar ut i havet....

....och konstgjorda stenöar! 

På ett gammalt kustartillerivärn vid stranden har någon konstnärlig person varit framme och skrapat/slipat fram ett litet konstverk. 

Om detta bryr sig inte Casilda, hon bara njuter!!!!

Lite rester av något blir till en utsmyckning i strandkanten.

Långt där ute, borta vid horisonten, lyser solen upp silver i vågtopparna.

Låt oss tänka på det ekologiska fotsteget innan havsnivån suddar ut alla minnen av denna och många, många andra stränder.