söndag 23 juni 2019

Mitt Österlen!

Mitt Österlen!
Du ska få vara med om den upplevelsen! Jag vandrar, cyklar och bara njuter!

Cikoria, javisst, den ska finnas där, så där himmelsblå som bara cikoria kan.

Ibland, bara ibland,  kan kontrasten vara det som tänder bilden.

Annars är dessa överdådiga svallande vågor av rött vackert, överdådigt!

Sa jag överdådigt? Understatement!

Uppblandat med lite blåklint, ännu bättre!

 Prakten är enorm!



Fåglarna, ja jag glömmer inte fåglarna! Hela morgonen har jag haft näktergal och rosenfink med mig! Och gulsparv! Och järnsparv! Och hämpling! Och steglits, dessa underbara, zigenarfåglar, tror jag Folke Rösiö kallade dom, men det var då, då fick man säga så. 
Nu ligger knölsvanar här och njuter av samma midsommar som jag!

Blåeld! Strandängens flammande blomma!



Det är varmt, skönt, en svag sydostlig vind drar in, törnsångare sjunger! Har ni hört törnsångare, på riktigt? När den drar igång sin charmstrof utöver det lite kärva, vanliga, lite trötta strofandet. Jag har det! Jag älskar! Segelbåten! Så jävla skönt!


Cikoria! Nu är den här igen! Så underbart himmelsblå! Kan inte bli vackrare!



Eller honungsört? Kan det vara något att förtjusa ditt sinne med?

En ensam vallmo stryker under det blå, doften, insektssurret, sommar! Midsommar!

For oss, som bor här, (sedan 8 år) är turismen lika återkommande som blomningen, men tveksamt om den är lika välkommen!



Det finns plats för alla här! Denna underbara kust!

Ängssyra och blåeld!





Njut!

Kan det egentligen bli bättre?

Jag slutar med dessa hatade och underbart vackra arter! Jättebjörnloka och storskarv! Under de år vi har kvar av vårt liv på jordklotet kan vi väl acceptera dessa!

lördag 15 juni 2019

Coccothraustes vid Rydsgårds gods


Denna sköna försommardag gjorde vi en vandring i Rydsgårds gods marker. En ljuvlig promenad under mycket fågelsång och genom härliga ädelskogsmarker.

En ros hade klättrat 5-6 m upp i en gran för att riktigt sticka ut.

 Här och var finns också små ogenomträngliga grandungar.

Utsikten är milsvid. Långt borta i horisonten skymtar vi havet. Det är få kor förunnat att ha så fin utsikt vid matbordet!

Under den alltid så välkomna kaffepausen behagade en gammal, fint utfärgad havsörn visa upp sig. Dagens observation nr 1! En röd glada (till höger) uppvaktade.

Men på den officiella, utmärkta, utsiktspunkten, ja, jag vet inte vad ska säga? Mycket träd var det, men knappast utsikt!

Kaprifol

En och annan natebevuxen vatten pöl passerades.....

....liksom en nattviol.

Runstenen, vid kanten av Rydsgårdssjön, var sista anhalten efter en fin vandring.
"Kåta gjorde kummel dessa efter Sven, Ballöges son, hedrande maken sin. Han var thegnarna främsta"
så lyder inskriptionen. Stenen (Södra Villie-stenen) stod ursprungligen i Villie men flyttades hit 1875.
Man vet inte exakt vad "thegn" betyder men det var troligtvis en titel som endast personer ur det övre samhällsskiktet fick bära.
Vi såg 40 fågelarter under promenaden!

söndag 2 juni 2019

Stämningar på Österlen


Det är en sådan stilla morgon som inbjuder till en njutningsfylld promenad utefter havet.

Det hör blårosa skimret är så underbart vackert

 Ibland försvinner de blå tonerna, kvar är orangerosa speglingar av den soluppgångsfärgade himlen.





Ett par svanar simmar förbi.

Kan det vara tysklönn? Tacksam om någon vet mer och bättre!

Förvildad syren



Det är en kolossal blomning nu.

 Allt blir lite påverkat av gryningsljuset.

Koltrast är verkligen karaktärsart på strandängen.





De överblommade backsipporna är fortfarande en skön prydnad.

 Trift

Det pågår hela tiden en rörelse ute till havs. Här ett band av sträckande knölsvanar, lågt, lågt över vattnet.

Därborta ligger Brantevik sakta uppvaknande till en härlig försommardag.

Koltrast må vara den talrike och näktergalen den ljuddominante men det är rosenfink som sätter punkten över morgonpromenaden.

"Please to meet you" 
Hans förtjusning över att vi ses upprepas med klar stämma, gång på gång.

Morgondaggen skänker ännu mer glamour över orkidén.

I en ny topp sitter åter rosenfinken och tycker om att ses.

Humleblomster, härligt formgiven och med en unik färgsättning. En favorit!





 Ängsullen lyser som små lampor i solen.

 Hämpling

Sädesärla

 Se där, den pepparkornsögde näktergalen, helt upptagen av att förmedla sina vårkänslor. Glömmer sitt undanskymda leverne och sitter i solljuset förmedlande sitt budskap om att här sitter jag, störst, bäst och vackrast, det hörs väl?

Blåelden blommar.....

....i det nära fotot ser man det insektsliknande bladet under varje blomklocka.
 "Då, såsom icke sällan händer, örten uppträder sällskapligt, ger den en särdeles glad anblick under blomningen, då den kan kläda hela sträckor med sina klarblåa blommor, liksom då den, reslig och rak, står stånd tätt vid stånd, en stolt hedersvakt kring åkertegarne."
                                               C F Nyman 1867

Det är mycket som gläder mig, inte bara blåelden. 
En strandäng, en gryning, en försommardag!