Vi börjar i hamnen i Simrishamn, på Tullhusstranden. En knölsvan uppskattar stranden så mycket att hon valt den för årets boplats. Kommunen har satt upp små skyltar att vi ska ta hänsyn. Det vore extra trevligt om de lyckas med häckningen, visa upp att vi kan samleva även i det moderna samhället!
Tobisvik
Vårhallarna
Ärttörnet blommar, i den lite kyliga aprilmorgonen är blomningen lite försiktig
Strax söder om Knäcken står det ensamma trädet, utsatt, vindpinat och där borta, den mjuka profilen av Stenshuvud.
Den för några år sedan imponerande stensamlingen strax söder om Baskemölla börjar bli lite skamfilad av väder och vind, men en vacker gång finns kvar.
Bebyggelsen i Baskemölla klättrar på sluttningen bort mot den forna vattenmöllan som man tror gett namnet Baskemölla.
På Tjörnedala ängar blommar backsippan och snart ekar näktergalssången i " den skönste av lundar" som Carl von Linné uttryckte det i sin Skånska resa
En bäck slingrar sakta ut mot havet
Vid LillaVik öppnar sig strandskogen och här är stranden lite mer inbjudande för fåglar, till skillnad mot den ganska ensidiga miljön som de tidigare sandstränderna utgör. Knölsvan, gravand, kricka, storskrakar njöt i vårsolen.
Uppe på åskanten ligger sommarstugorna uppradade
