"Cichorierot har stor användning som kaffesurrogat och tjenar som förfalskning af arabiskt kaffe. Af allmogen insamlas roten och torkas. Den säljes i städerna, der den sönderskäres, rostas på samma sätt som kaffe och pulvriseras genast efter rostningen. Pulvret fås vanligen fuktigt, emedan det lätt drager till sig fuktighet ur luften. Roten innehållar intet ämne, som liknar kaffet, men den vid rostningen bildade flyktiga oljan antar en vidbränd lukt, som har viss likhet med den af rostat kaffe."
I den tidiga morgonstunden är blommarna blygsamt hopslagna
Men inte bara kaffesurrogat:
Cikoria omnämns i en av de äldsta bevarade egyptiska texter (Papyrus Ebers). Antikens greker och romare odlade den som läkeört och salladsväxt. Galenos kallade den leverns vän, och i folkmedicinen används den än idag mot bl a gulsot. Enligt folktron ska den som på Jakobs dag hittade en cikoriaplanta med vita blommor gräva upp den under tystnad med hjälp av ett mynt. Om han sedan bar den på sig ska han vara osårbar för hugg- och stickvapen.
Här kommer lite fakta:
Den vegetativa delen av cikoria innehåller ca 40 % kostfiber varav en betydande del består av uronsyra. Även roten har intressanta egenskaper. Roten innehåller 15-20 % inulin och 8-12 % oligofruktos, vilka är klassade som prebiotika. Prebiotika stimulerar framförallt tillväxten av bakterier i tarmen med hälsofrämjande egenskaper som laktobaciller och bifidobakterier. Studier visar att uronsyra kan ha liknande effekt.
Roten innehåller fett, proteiner, bitterämnen och sockerarten inulin som sägs vara bra för diabetiker eftersom det inte påverkar blodsockret. Bladen innehåller dessutom vitaminerna C, K, P och dikaffeylvinsyra.
Cikoria får en allt viktigare roll vid vallodling för djuruppfödning.
Cikorian
har under mycket lång tid använts som medicinalväxt. Egyptierna använde växten som
sallat. De ansåg att de bittra bladen var nervstärkande och blodreglerande.
Saften från
växten utnyttjades mot många invärtes och utvärtes sjukdomar. Även under antiken
användes cikorian som medicinalväxt mot lever och njursjukdomar. Under
1700-talet rekommenderar Linné växten mot melankoli, hypokondri, tvinsot och hemorrojder. Först vid 1900-talets början ströks cikorian ur svenska
farmakopéer. Förutom
som läkeört har cikorian även använts som en trolldomsört och kärleksmedel, t
ex trodde man
att om man hade roten i höger västficka så blev man osynlig och kunde hitta
skatter. Man kunde till och med
passera låsta dörrar.
Vägvårda är ett folkligt namn på cikorian, och visst är det passande
I Belgien
odlas cikoriasallad i bänkar
täckta med sand. Salladen består smala, bleka huvuden av tätt hopslutna blad, endivsallad. Andra namn på dessa sallader är frisé- och rosésallad.
Det är också trevligt att konstatera att 11 kvinnor i Sverige heter Cikoria, bra val!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar