Vi bestämde oss för en vandring utmed Sverigeleden från Haväng till Brösarp, sedan skulle vi vandra utmed Backaleden tillbaka till Haväng. Några hästar ser förstrött på när vi ger oss iväg.
Paraplytallen breder ut sig för att söka skydd för regnet som börjar smått, smått, avskräcker oss inte.
Genomgående är det många övergångar över elstängsel. Vem tänker på hundarna? Ingen på denna rundan! Men vill man gå så måste problemet lösas och med mattes hjälp klarar Casilda allt bättre dessa hinder. Men helt klart tar man bort en stor grupp intresserade vandrare när man inte gör något för hundpassagerna!
Regnet började falla och det tar förstås ner humöret, men vi gav inte upp! Mera hästar att bekanta oss med.
Naturem är storslagen!
Så kommer vi intill Verkeån som flyter stilla likt Don...
....det är vackert, men regnet som fortsätter tar bort en del av glädjen.
Rödklint
...och Verkeån bara flyter förbi...
Här nalkas bättre väder, regnet upphör och sinnena blir lite lättare.
Naturen är fortsatt vacker, starkt kuperad.
Vi hittar en plats som bjuder in till matrast! Stenar att sitta på, regnet har upphört!
Men här fanns andra intresserade över vår närvaro. Går det äta tro?
Intresset var stort....
Men allt löste sig på ett bra sätt! Men beredda var vi! Angie har intagit stridsposition!
Så vi fortsatte
Backarna blir allt brantare
Nästa djurkontakt, snälla men mycket sällskapliga hästar.
Så ljuder tågvisslan från ångloket som kör mellan Brösarp och Sankt Olof. Ett trevligt avbrott i vandringen!
När vi möter spåret måste det kollas, hörs det några tåg?
Ravlunda kyrka ligger som en idyll i landskapet. Korna går och betar, sädesfälten och vetskapen att där borta vilar Fritiof Nilsson Piraten ”Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 jan. 1972.”
Det blir stort!
Vi närmar oss Haväng på nytt. Här är Lindgrens länga som utgör ett litet museum.
Sista pausen innan vi är tillbaka till bilarna och civilisationen. Vår vandring plågades lite av ett strilande regn, dock bättrades det och vår målgång blir med leenden, lite trötta förstås, men det var en fin tur!
Det var vi som gick, 13 km drygt, regn ibland, djurkontakt, men sammantaget en fin vandring!
Kent, Ann-Christin, Simone, Angie, Krister och Casilda förstås. Hon som inte vill vara med på bild, Cassandra, tog fotot!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar