Vi börjar bli rutinerade dressincyklare! Det är tredje turen, denna gång tillsammans med familjen Wennman. Det är enkelt bara hoppa upp och trampa iväg! Det går inte köra fel!
Det är lättrampat och bekvämt.Två personer och fikakorg får smidigt plats.
Banan utgår från Tomelilla och går till kommungränsen mot Sjöbo. Där är sedan rälsen uppriven,
Det är en häftig känsla att bara rulla rakt in i grönskan. Jag kan tänka mig fågelsången om det nu varit vår!
Sträckan är 9 km och tar ca en timma att åka, så här i semestertid är det många som prövar detta charmiga sätt att komma ut i naturen. Glador ser vi med jämna mellanrum över oss. Vi ser också både havs- och kungsörn och några ormvråkar.
Vid ändstationen är det bara att lyfta av, vända och lyfta på dressinen, så väntar den något tyngre hemresan upp från Fyledalen.
Vid ett tillfälle när vi stannat för att skåda lite så kom plötsligt en dressin rullande, alldeles för sig själv, utan förare. Det var några tjejer som stannat, gått av, och inte tänkt på att dressiner rullar bra själva, särskilt när det är lite lutning!!! Som ni ser finns det även större två-trampsmodeller där, i detta fallet, parets hund fick åka.
Innan återfärden blev det förstås fikapaus, bland annat i sällskap av gröngöling och två förbiflygande tranor.
Högestads stationshus som nu är privatbostad har kvar skylten och klockan, som fungerar!!
Så kan man kolla på Trydeån som just här har ett rätt rejält fall ner mot Fylan som den rinner ut i.
På väg hem, stannar vi till för att se till vår patient, en röd glada.....
....som på gladors vis, "dör", denna gång hängande i voljärtaket!! Den var pigg och alert och släpptes dagen efter!
En dressintur till Fyledalen kan rekommenderas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar