söndag 14 oktober 2018

Brittsommar i Vårhallarna


20 grader varmt, strålande blå himmel. Vresrosorna är likt glödgade grillhögar i sanden.

Överallt dessa prunkande höstfärger

Det ensamma lilla trädet som jag fotograferar så ofta har lidit svårt av sommarens torka. Det kom några små blad längst ner i trädet sedan det torkfällt sina blad i somras. Får se om det klarar sig!




 Mitt i det vackra ligger en död, uppsvälld säl.

Strax intill i en avsnörpt liten vattenpöl står en ensam kärrsnäppa.

Den håller ögonen på mig, men bryr sig knappast.

 Det är bara antydningar kvar av den svarta bukfläcken.



Det är en vacker fågel! Av någon anledning är det normala, nervösa stressjagandet,  som en flock kärrsnäppor gärna har, borta. Det vilar ett stoiskt lugn över denna.

Utanför drar det ejder och sjöorrar. En storlom passerar. En underbar stund!



Blåklockor blommar

Vissa sträckor utefter stranden är helt igenväxta ned vresrosor. Skåneleden (som också är en del av Sverigeleden) passerar här och är snart igenvuxen av vresrosorna.

De inhemska rosor som växer här i förgrunden blir allt mer tillbakaträngda när de ogenomträngliga vresrosbuskagen breder ut sig.

 Men visst, de blommar vackert!

1 kommentar:

  1. Fina bilder och text som alltid :)
    Jag hade ungefär samma upplevelse som du med en kärrsnäppa för nån vecka sen, utanför Skillinge. Den var märkligt orädd och tillät mig komma så nära som 7-8 meter. Undrar om kärrorna är mindre rädda än andra vadare ?

    SvaraRadera