Detta är en hyllning, en kärleksförklaring till Vombs ängar! Till alla de som kämpade en gång för att få behålla denna lilla rest av det som en gång var så mycket bättre!
Vit stork häckar åter på Vombs ängar, låt oss erkänna att det känns lite konstlat, det är liiite djurpark över det, men du, som går där, stolt pappa, letande liten godbit att kanske servera den väntande honan på boet, du är förlåten! Det är vårt fel att det blev som det blev en gång. Vi försöker ge tillbaka!
Gulärlorna! Dessa våtmarkernas färgklick, fröjden i ögat!
Stängslens betvingare!
Rödbenorna, ständigt födosökande om de inte rastlöst, stressat flyktspelar för att locka honor, eller hota hannar. Där rödbenor finns, finns livet!
Puss älskling!
Gravänder!
Den tyste riddaren, brushanen! Kung Arturs vapendragare som utkämpar ljudlösa tornerspel om tarktens vänaste mör. Än står han ensam, väntande på sina fränder.
Det kan inte var bättre! Den tidiga ottans minusgrader stiger med solen, som värmer nacken, skänker njutning! Fingertopparnas frusna stickningar mjuknar, veknar, ger lust till liv....
Storspovarnas bubblande, jublande, lustfyllda drillar har ljudit hela morgonen. Det kräver energi, ängarna är fyllda, generösa till den hungrige.
Tofsvipan, denna luftekvilibrist, i våren bär den glädjen, men också nervositeten, den ständiga bevakningen av revir, grannar, fiender, allt.....
De vitkindade gässen, de hör liksom inte hemma här.... nu.... de är gäster.... vi andra bor här.... vintern är över....vi längtar liv....det gör också de, men långt norröver, bidar känslan när tundran blir levnadsklar....till dess Koltjinis hästhagar...
I Vombsjöns morgonljus ligger skäggdoppingparet och börjar sin dag....
En tranfamilj som fortfarande håller samman och inte splittrats inför häckningar låter sitt missnöje över att störas ljuda, starkt, som den kränkte har rätt att låta.
Vi går med sinnet fyllt
att tolka ut i tungan stund
glädjen, ljuden, detta liv
hur allt förgyllt
trängt undan mänskligt kiv
vi kommer snart
att åter fylla själens syre
med liv, ditt liv, natur
Älskade Vomb! Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar