Mitt Österlen!
Du ska få vara med om den upplevelsen! Jag vandrar, cyklar och bara njuter!
Cikoria, javisst, den ska finnas där, så där himmelsblå som bara cikoria kan.
Ibland, bara ibland, kan kontrasten vara det som tänder bilden.
Annars är dessa överdådiga svallande vågor av rött vackert, överdådigt!
Sa jag överdådigt? Understatement!
Uppblandat med lite blåklint, ännu bättre!
Prakten är enorm!
Fåglarna, ja jag glömmer inte fåglarna! Hela morgonen har jag haft näktergal och rosenfink med mig! Och gulsparv! Och järnsparv! Och hämpling! Och steglits, dessa underbara, zigenarfåglar, tror jag Folke Rösiö kallade dom, men det var då, då fick man säga så.
Nu ligger knölsvanar här och njuter av samma midsommar som jag!
Blåeld! Strandängens flammande blomma!
Det är varmt, skönt, en svag sydostlig vind drar in, törnsångare sjunger! Har ni hört törnsångare, på riktigt? När den drar igång sin charmstrof utöver det lite kärva, vanliga, lite trötta strofandet. Jag har det! Jag älskar! Segelbåten! Så jävla skönt!
Cikoria! Nu är den här igen! Så underbart himmelsblå! Kan inte bli vackrare!
Eller honungsört? Kan det vara något att förtjusa ditt sinne med?
En ensam vallmo stryker under det blå, doften, insektssurret, sommar! Midsommar!
For oss, som bor här, (sedan 8 år) är turismen lika återkommande som blomningen, men tveksamt om den är lika välkommen!
Det finns plats för alla här! Denna underbara kust!
Ängssyra och blåeld!
Njut!
Kan det egentligen bli bättre?
Jag slutar med dessa hatade och underbart vackra arter! Jättebjörnloka och storskarv! Under de år vi har kvar av vårt liv på jordklotet kan vi väl acceptera dessa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar