Så var det då åter sol, vindstilla men kallt!
Men snart sveper Österlen in sig i en lätt dimma. Det är ett fascinerande ljus! Solen tränger genom och ger ett trolskt "månljus".
Landskapet försvinner. Det är tyst. Färgerna borta.
Dimma är inte mörker....
....men inte heller ljus....
....dimman ger dig alltid ett rum....
....att vistas i....
....att bära med sig, bara för dig själv!
Över havet blir den till ett ulligt täcke för att skymma horisonten....
....och ger plats för älvorna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar