Hällristningsvandring i Simrislund.....

.....börjar naturligtvis vid "yxhällen" inte långt från havet (50 m).....

....jag tror ni vet lite hur det känns....

....vad är det för folk här...en del känner varandra....kallprat...medelåldern....stenbrottet som förstörde....italienares oförmåga att hålla tider....nu får de väl börja....skulle vi ha kaffekorgen med oss nu....vad finns det och säga om detta.......

....men snart är det igång....Lena Alebo, museichef i Simrishamn (till vänster) och hennes medarbetare tar oss snart med på en fascinerande resa 8-10000 år tillbaka i tiden....

....här är en av de viktigare delar av hällen som visar hur våra förfäder såg på hur solen drogs upp av fåglar ur havet och lastades på ett skepp som drogs vidare på himlen av fiskar och så småningom av hästar och så småningom drogs ner under jordkanten av ormar....för att under natten färdas under jorden tillbaka tills den åter drogs upp ur havet.... allt detta uttolkas ur hällen i Simrislund...

....manteln finns också avbildad på hällen, här har en av deltagarna fått vara statist för att visa hur mantel och huvudklädnad bars....

.....har är kopior på bronsåldersyxor som syns i sån mängd på Simrislundshällen....

....och här ett spänne som kvinnor använde för att hålla samman klädnader.....hittat i våra trakter.

Nu lämnade vi "yxhällen" för att ta oss till en outforskad häll, "stenkisthällen". Här visades hur man letar fram hällristningar på misstänkta ställen.

Ett vitt papper på hällen, man "skrubbar" papperet med karbonpapper....

...och, si, fram träder på ett magiskt sätt, i detta fall skeppsristningar....och detta har vi 300 meter från vår bostad!!!

Vi avslutar med fika i skönt väder, i vacker natur, näktergal och rosenfink sjunger, var det så här det var när våra förfäder för 8000 år sedan knackade in dessa skepp här i hällen?

Hällen 50 meter bort, i mina ögon ännu bättre för ändamålet, är helt tom på ristningar, varför?

Vi avslutar vår hällristningstur med ett dopp i havet, ja, för Lisa alltså!

För ca 10000 år sedan låg strandlinjen ungefär 3 km ut i havet, och i Verkeåns dåvarande mynning (som nu ligger långt under vatten)  har man hittat fångstmjärdar av flätade grenar!!

Vår historia är så underbar!

Fortfarande sjunger rosenfinken!