I början av 1980-talet var stora delar av Håslövs ängar på väg att växa igen med vide och vass. Många av Vattenrikets strandängar såg ut på samma vis. Allt färre djur betade på ängarna och slåttern hade upphört på många håll.
Igenväxningen var så omfattande och långt gången att ett levande kulturlandskap med mycket lång kontinuitet var på väg att gå förlorat. Vintern 1988-89 påbörjades en omfattande restaurering för att försöka återskapa det öppna strandängslandskapet. Från Vattenriket http://www.vattenriket.kristianstad.se/plats/haslov.php
Så här i början av juni har de stora skarorna flyttfåglar försvunnit. De stora betade strandängarna ligger nu ganska tysta. Här sjunger sånglärkor, en och annan ängspiplärka och gulärla syns. men fortfarande ljuder storspovens spel över ängarna.
Inte minst noterar jag 7 korpar, kan tänka mig att det är dukat bord på dessa marker. Det är ett av de bekymmer vadarna brottas med, naturligtvis tillsammans med kråkor och andra predatorer.
Jag gillar dessa öppna naturtyper. Just nu blommar syror och gör att ängarna stundtals ser röda ut på lite håll.
Här bildar också höst/höskallra stora gula fält.
Gökblomstret finns här
Dagens stora behållning är två spelande rödspovar, en allt sällyntare art i landet, och storspovens flöjtande sångspel, underbart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar