Ja, ja, jag vet att det är kentsk tärna som är namnet, men det är inte utan en viss stolthet jag bär ett så likt namn. Detta är en läckerbit!
Namnet, ja. Sterna cantiaca, Kentsk tärna, myntades en gång i tiden av Sven Nilsson (1835) och kommer av grevskapet Kent, (cantiaca är en direkt översättning) där arten ursprungligen beskrevs. Det nuvarande namnet Sterna sandvisensis är en ännu närmare bestämning till orten Sandwich, även känt för uppkomsten av kulinariska delikatesser.
Just idag är det 31 tärnor på besök vid Revet i Simrishamn. Det är livligt! Jag kan inte påstå att lätena är direkt vackra, men ett lätt igenkännligt skarpt tärnläte som tänder till i den gamla fågelskådaren.
Alla 31 står med näbben mot vinden!
Jag ser ofta kentska tärnor här i Simrishamn, men några häckande fåglar känner jag inte till. Beståndet är tu- eller tredelat, Gotland, Skåne/Blekinge och Halland har de största kolonierna, men hela beståndet bedömer Fåglarna i Sverige vara endast 460 par. 31 fåglar = 3, 5 % av hela Sveriges bestånd är här just nu!! Med näbben vänd mot söder!
De ser att njuta i vinden. det rufsar lite i nackfjädrarna, den gula näbbspetsen stadigt vänd mot vinden.
Det är förstås parningstider och ibland hettar det till....
....förlovningsringen är på....
....men det stannar vid detta. De vill väl hitta den sandiga holme de vill ha som häckningsplats innan det fullföljs, inte dessa stenar utanför Simrishamn.
"Bränningsfågeln" kallade nestorn, Erik Rosenberg, den kentska tärnan.....
.....det rufsar i fjädrarna, den ser ut att njuta, i den milda, sydliga, vårvinden....
Vi ses snart igen! Kents tärna!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar