söndag 14 oktober 2012

Stora Halla Mölla

Första gången möllan omnämns i några skrifter är 1491. 1637 köpte dåvarande ägaren av Andrarums alunbruk, Jochum Beck, Stora Halla Mölla av Otte Marsvin. 1860 byggdes möllan om för senaste gången. Då började storhetstiden för Hallamölla och det var Anna Nilsson och framförallt hennes son som ledde uppgången.


Här följer en berättelse om "Anna Stampa" hämtat fråm Albo Hembygsförenings hemsida.  www.alboharadshembygdsfor.se . Denna förening utför ett fantastiskt arbete för bevarandet av många kulturintressanta platser. Här alltså "Anna Stampa":

Hon hette egentligen Anna Andersson och var född i Lille Hallemölla en liten skvaltkvarn längre ner åt ån, gifte sig med Nils Larsson och tillsammans arrenderade de Hallamölla stampkvarn och senare Hallamölla kvarn 2 (1855). Efter Nils Larssons död 1876 står deras son Anders som arrendator till Hallamölla 2. Anna Stampa var känd som ett rivande fruntimmer, som det står beskrivet, hon körde hästar, svor o domederade, klädd i byxor o långstövlar och på vintern bar hon skinnpäls, Rökte cigarr och drack konjak med greven på Christinehov, var bjuden på alla fester i trakten, kunde dansa som få, var greven med skulle han alltid dansa slängpolska med Anna Stampa. Hon var mycket affärsbegåvad, öppnade en liten affär, sålde vävda schalotter, bakade kakor. Efterhand blev det en liten detaljhandel som hon skötte vid sidan om stampen. Hon hade ytterligare en son som hette Truls. Några år arbetade han i affär i Ystad, tills han 21 år gammal greps av Amerikafeber. 1849 reste han till staterna där stannade han i 14 år, om hans tid där var han mycket förtegen. Folk trodde han grävt guld i Californien, men det är ingen som vet något bestämt, men lite pengar hade han tjänat. Det finns ett rykte som säger att två civilklädda poliser från staterna varit i Tomelilla och frågat efter Tomas Nilsson, det namnet tog han sig i staterna, men ingen kände någon Tomas Nilsson! När han kom hem 1863 utvidgade han moderns affär till en stor grossiströrelse. Han handlade med allt, specerier, manufakturvaror, garner, järn, krut o sprängämnen, vin o fröer. Det byggdes vinkällare och krutkällare. Hela sydöstra Skåne var hans försäljningsområde. Affären gick lysande, han blev en förmögen man. Prästen förhindrade honom att gifta sig därför att han inte kunde visa papper på att han inte gift sig i staterna, men det hindrade inte honom från att skaffa ganska många barn, med Elna Nilsson (klossa Elna) i Ludaröd hade han fem barn, de umgicks aldrig med Anna Stampa i Hallamölla, kanske var rangskillnaden för stor. Med en dam i Ystad som hette Anna Elfström, som bodde ihop med sin syster Amanda, hade han 2 eller 3 barn? En pojke dog i Spanska sjukan 1918. Ett nytt fint Boningshus byggde han 1875. Tomas Nilsson var en godhjärtad och snäll person. Hans glada fester var mycket omtalade, de hölls i den fina verandan han byggt ut över ån, då var det musik o dans, han gjorde ingen skillnad på rik eller fattig. Många lånade pengar av honom och kunde de inte betala tillbaka avskrev han lånet. Nu började det byggas järnvägar och kring järnvägsstationerna växte det upp nya affärer och Hallamölla låg alldeles för avsides för att kunna konkurrera och sen kom en depression kring sekelskiftet, så Tomas Nilsson förlorade hela sin förmögenhet och dog utfattig på Hallamölla 1917.


Hit, nedströms Hallamölla vandrar lax och havsöring upp från Haväng, men här är det stopp. Här vidtar Skånes högsta vattenfall med en fallhöjd på 23 m.


Nedersta delen av fallen....
 
....och här de övre två delarna.
 

Här häckar forsärla, (två var på plats när jag var där), strömstare och i närheten även kungsfiskare.


Jag hittar benved här, en av många av mina favoriter.
 
Det var ytterligare ett av alla dessa fantastiska ställen som finns här på Österlen. Jag upphör aldrig att njuta av denna underbara del av Sverige!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar